Väntat från Riksbanken, för tidigt att dra säkra slutsatser kring Mellanöstern - Lannebo Fonders räntechef
Riksbanken lämnade som väntat räntan oförändrad vid 1,75 procent vid marsmötet.
ANNONS
Lannebo Fonders räntechef Lars Kristian Feste menar att det är för tidigt att dra några slutsatser av konflikten i Mellanöstern. Den oförändrade räntebanan och styräntan från Riksbanken var väntad. Det säger han i en kommentar till Finwire med anledning av dagens räntebesked.
“Samtidigt lyfter man osäkerheten kopplad till kriget i Mellanöstern, men bedömer att påverkan på svensk ekonomi blir måttlig. Förutsättningarna för en återhämtning under 2026 anses därmed fortsatt goda”, säger han och fortsätter.
“Initialt fanns en bred förväntan om att konflikten skulle bli kortvarig, och de finansiella marknaderna har hittills reagerat relativt begränsat. Den senaste tidens eskalering, där parterna angriper varandras installationer, riskerar dock att förlänga störningarna i energiförsörjningen. Även om Hormuzsundet skulle öppnas upp snabbt är det inte säkert att problemen försvinner över en natt”, uppger Feste och pekar på att man nu ser tecken på att den fysiska knappheten på olja och gas ökar.
Detta menar han talar för fortsatt stigande energipriser.
“Där man tidigare talade om veckor handlar det nu snarare om månader innan situationen stabiliseras, vilket också ökar sannolikheten för att inflationen påverkas. Sammantaget är det fortfarande för tidigt att dra några säkra slutsatser, men mycket pekar på att utvecklingen kan bli mer utdragen än vad som initialt förväntades. Det ökar risken för en miljö med högre inflation och lägre tillväxt, även i Sverige”, uppger räntechefen.
Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, har kommenterat räntebeskedet följande på X.
“100% förväntat & 100% logiskt. Även Riksbanken gör som andra centralbanker: sitter still i räntebåten på alltmer stormigt hav. Guidar för oförändrad ränta på 1.75% i tre kvartal. Ökade stagflationsrisker är potentiellt jobbigt monster också för Riksbanken.”
Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Fonder, anser att det givet situationen framstår som rimligt med en oförändrad ränta.
“Riksbanken behöver mer information om hur de externa riskerna utvecklas innan man tar nästa steg. Just nu är osäkerheten ovanligt stor. Om den geopolitiska oron klingar av och inflationen fortsätter nedåt kan det öppna för en något mer expansiv penningpolitik längre fram. Omvänt kan ihållande kostnadsökningar, särskilt kopplade till energi, snabbt förändra bilden och istället aktualisera en stramare hållning”, säger hon i en kommentar och fortsätter.
“För hushållen innebär detta sannolikt en period av relativ stabilitet i ränteläget, men på en nivå som fortfarande är hög i ett historiskt perspektiv. Återhämtningen i ekonomin väntas därför bli gradvis snarare än kraftfull.”
Åhrman lyfter även att den globala osäkerheten blir viktigare just nu.
“Vi befinner oss i ett läge där penningpolitiken i högre grad styrs av global osäkerhet än av inhemska faktorer. Det talar för försiktighet i närtid men också för att räntebanan framåt kan svänga snabbt beroende på hur omvärldsläget utvecklas.”
Nordnets nya sparekonom Carl-Henrik Söderberg anser även han att beslutet var väntat.
“Med tanke på det osäkra omvärldsläget var beslutet att lämna räntan oförändrad väntat. I januari stod dörren för en sänkning på glänt, men oron i Mellanöstern har stängt den. Spelplanen har snabbt ritats om och Riksbankens 'vänta-och-se'-hållning får ses som rimlig", säger han och låter därmed som Åhrman.
"Trots att inhemsk konsumtion och arbetsmarknad är i behov av stöttning bakbinds Riksbanken av risken för stigande inflation. Risken för stagflation, alltså svag tillväxt och stigande inflation, ska heller inte negligeras", uppger sparekonomen som även lyfter upp försvagningen av kronan som en parameter.
“Med erfarenheterna från 2022 i färskt minne är direktionen vaksam på hur snabbt dyrare olja och gas kan sippra ner i konsumentleden och påverka företagens prissättningsbeteende. Att kronan försvagats 7 procent mot dollarn sedan senaste räntebeskedet i januari hjälper inte till. Denna försvagning innebär en ”förhöjd inflationsrisk” då allt vi importerar, tex olja som prissätts i dollar, blir dyrare”, säger Söderberg.
Han menar att risken för stigande inflationsförväntningar ökar vilket medför att de svenska hushållen riskerar att hålla hårdare i plånboken framåt med 2022 färskt i minnet. Det menar Söderverg kan störa återhämtningen av den svenska ekonomin.
“Samtidigt ska vi komma ihåg att nuvarande räntenivåer inte är speciellt åtstramande. Och politiska initiativ såsom sänkta skatter samt försvars- och infrastruktursatsningar ihop med reallöneökningar bör kunna bidra positivt till tillväxten framåt.”
