Riksbanken enig i beslutet att lämna räntan oförändrad - protokoll
Riksbankens direktion var enig i beslutet om lämna räntan oförändrad vid 1,75 procent.
ANNONS
I protokollet från mötet den 6 maj går det att följa den diskussion som ledde fram till beslutet och se hur de olika direktionsledamöterna argumenterade.
Vice riksbankschef Anna Seim stödjer förslaget att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent och hon ställer sig bakom övervägandena i utkastet till penningpolitisk uppdatering.
"För var dag som kriget i Mellanöstern inte får en beständig lösning ökar risken att det får mer långtgående effekter på svensk ekonomi", sa Seim.
Hon sa vidare att Riksbanken återkommer med fullständiga prognoser i juni.
"Att osäkerheten ska ha minskat innan dess är denna gång en synnerligen from förhoppning. Men det är möjligt att vi då kan känna oss mer säkra på i vilken riktning ekonomin är på väg och jag menar att en sådan övertygelse kan vara tillräcklig för att motivera en förändring av styrräntan. Tiden får utvisa om så blir fallet."
Vice riksbankschef Göran Hjelm ställer sig bakom förslaget att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent och de bedömningar som görs i utkastet till penningpolitisk uppdatering. Hjelm belyste hur han generellt ser på penningpolitikens roll under utbudsstörningar.
"Vid utbudsstörningar av det slag vi nu upplever bör styråran för penningpolitiken vara att begränsa realekonomiska kostnader under restriktionen om bibehållen trovärdighet. Krigets effekter på realekonomin och inflationen är i nuläget mycket osäker. Tack vare hög trovärdighet och gynnsamma situationsspecifika faktorer har vi möjlighet att invänta mer information.
Trovärdigheten gör det också möjligt att, vid behov, ”se igenom” en tillfälligt förhöjd utbudsdriven inflation, en möjlighet som förstärks av erfarenheterna från den ansvarsfulla utvecklingen av finanspolitiken och lönebildningen när inflationen var hög.
"Sammantaget innebär denna kontext en större handlingsfrihet vilken bör användas för att uppnå bättre ekonomiska utfall. Det är dock en frihet under ansvar. Skulle min bedömning av störningarnas omfattning ändras och en bred och mer utdragen inflationsuppgång riskeras bör penningpolitiken stramas åt. Det innebär en realekonomisk kostnad på kort sikt men kostnaden blir ännu större om Riksbanken behöver höja räntan kraftigt i ett senare skede för att återvinna förtroendet för inflationsmålet."
Förste vice riksbankschef Aino Bunge står bakom dels förslaget att vid detta möte lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent, dels de bedömningar som görs i utkastet till penningpolitisk uppdatering.
"Min sammantagna bedömning är att de effekter som vi redan har sett av kriget gör att vi kommer att få en högre inflation än vad som annars hade varit fallet. Med det sagt är utgångsläget gott i den svenska ekonomin, i den meningen att inflationen är låg och det finns gott om lediga resurser i ekonomin. Framtiden är däremot mycket osäker. Därför menar jag att det är klokt att lämna styrräntan oförändrad vid det här mötet, och inte heller signalera någon förändring i den förda penningpolitiken, men samtidigt vara beredda att agera om så krävs."
Vice riksbankschef Per Jansson:
"Jag ställer mig bakom de ekonomiska och penningpolitiska bedömningar som redovisas i utkastet till penningpolitisk uppdatering. Det innebär att jag stödjer förslaget till beslut att nu lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Jag fortsätter därmed att bedöma att en vänta-och-se-ansats för stunden är den bästa strategin i penningpolitiken."
Han säger också:
"Den stora frågan som alla penningpolitiska beslutsfattare just nu måste brottas med är hur omfattande effekterna av de krigsrelaterade utbudsstörningarna kommer att bli. Jag har fortfarande inte gett upp hoppet om att effekterna kan bli relativt begränsade, särskilt hos oss här i Sverige."
Riksbankschef Erik Thedéen:
"Om utbudsstörningarna i Persiska viken blir bestående, då behöver dessa och andra faktorer vägas samman för att vi ska kunna bedöma hur de svenska inflations- och konjunkturutsikterna påverkas och vilken penningpolitik som då är lämplig. Ju längre tid som utbudsstörningarna fortgår, desto mer sannolikt framstår ett scenario där styrräntan behöver höjas. Vårt utgångsläge med tydligt låg inflation ger oss visst utrymme att avvakta till dess att vi får en bättre bild av styrkan och varaktigheten i inflationsimpulsen. Men om inflationen tar fart mer tydligt är vårt gynnsamma utgångsläge av mindre betydelse. Då kommer vi att behöva agera."
Han säger vidare:
"Det handlar nu i första hand om att utvärdera hur stora riskerna är för att inflationen varaktigt stiger över målet på 2 procent. Sannolikheten för det scenario med sänkta styrräntor som vi beskrev vid vårt förra möte är nu ganska låg. Fokus ligger på inflationsriskerna och därför är vi vaksamma på indikationer på att inflationstendenserna börjar sprida sig bredare i ekonomin. Ännu är det för tidigt att avgöra om en kursändring behövs, men beredskapen att justera kursen är hög. Vi kommer agera resolut om omständigheterna kräver det."
