ZymiQ:s väg till börsen!

ZymiQ har planer på en notering under kvartal 4 2025 och vår ambition är att följa deras resa in mot notering i den här intervjuserien. Ni som läsare kommer att få en inblick i vad som drivit Michael i sina val i livet när det gäller studieinriktning, ledarstil, vad som kännetecknar en entreprenör och vad han lärt sig genom åren i sina olika yrkesroller, om det funnits misstag på vägen som han lärt sig ifrån och vad som kan vara viktiga vägval och beslut för att bli en framgångsrik företagare.

Michael om vi ändå skulle börja lite i nutid – det är ju turbulenta tider på börsen och en hel del oro ute bland investerare, politiker och flera andra med dem – hur påverkas du av det som händer just nu? Påverkar det ZymiQ på något sätt och ändrar det er planering för er kommande notering?

-Övergripande är det här med ”timing” ett svårt begrepp och innefattar väldigt många olika parametrar. Flertalet av dessa parametrar har varken jag eller ZymIQ någon direkt påverkan på, utan vi fokuserar på de saker vi faktiskt kan göra riktigt bra och som potentiellt gör stor nytta i ett större perspektiv. Jag har full förståelse för att folk är oroliga över det globala stöket på olika plan men jag väljer att alltid vara optimist. Vi känner självklart av oron och ZymIQ är uppbyggt på ett sätt där tillgången till kapital är avgörande tills vi når positivt kassaflöde. Detta innebär förstås en risk, både för oss och för många andra bolag i en liknande situation. Min uppfattning är att det fortfarande finns kapital men att marknaden blivit väldigt försiktig och ängslig givet de makroekonomiska utmaningarna. Vår tro och förhoppning är att allt har lugnat ner sig till hösten och att de noggranna förberedelserna vi gjort för en notering då ligger oss till gagn och att kommande noteringsplan ligger kvar.  

Om vi går tillbaka lite i tiden och börjar i de lite tidigare åren - när var första gången du kände att du visste lite i vilken riktning du ville att din karriär skulle gå?

-Efter att studerat ett tag i USA åkte jag hem för militärtjänstgöring. Efter detta lyckades jag få ett sommarjobb som inköpssamordnare på ett grossistföretag i Malmö. Personen jag vikarierade för var äldre och min omedelbara uppfattning var att han inte intresserade sig speciellt för statistik, beställningspunkter och/eller en ”lean” lagerhållning. Min bild var att beställningar ofta gjordes i stora volymer så fort en säljare dök upp. Jag gick då i gång ordentligt på uppgiften och fick en hel del gjort denna sommar vilket föll positivt ut. Jag fick möjlighet att stanna i bolaget och bygga vidare på mina idéer vilket jag var glad och tacksam för. Under denna tid, insåg jag att bolaget betalade för mycket för produkterna via olika mellanhänder och föreslog vid ett möte att bolaget själva skulle köpa de väsentliga produkterna direkt från fabrik i Asien. Jag minns att Excel gjort inträde på kontoret och jag började använda detta program för att påvisa min teori med tydliga siffror och diagram. Ledning och styrelse godkände upplägget, men jag hade inte hunnit tänka längre än så. Plötsligt blev det klart – ”Bra, Micke! Kan du åka till Asien redan nästa månad och sätta i gång med projektet?” Sagt och gjort hamnade jag i Hong Kong och sedermera Taiwan där jag lärde mig väldigt mycket i unga år. Det visade sig snabbt att inte bara bolaget jag jobbade för, utan flertalet andra europeiska och även amerikanska bolag, funderade i samma banor och behövde en engelskspråkig organisation på plats som förstod hur allt fungerade. Jag bestämde mig från början att enklast vore att jobba med ”open books” där vi i Asien var helt transparenta och lade på 5 plus 2 % på ordervärdet i förtjänst. 5 % för att ta fram produkterna efter specifikation och ytterligare 2 % om vi även skulle hjälpa till med förpackning, instruktionsbok etcetera. Jag byggde snabbt upp verksamheten och efter ett år var vi 11 personer i Hong Kong och engagerade många samarbetspartners runt omkring.

Läs artikeln i sin helhet här