Återhämtningen i svensk ekonomi har inletts - Ekonomistyrningsverket
Bildkälla: Stockfoto

Återhämtningen i svensk ekonomi har inletts - Ekonomistyrningsverket

Återhämtningen i svensk ekonomi har inletts och fortsätter nästa år, förstärkt av en expansiv finanspolitik. Förslagen i budgetpropositionen för 2026 försämrar dock den offentliga sektorns finansiella sparande kraftigt både 2026 och 2027. Det strukturella sparandet avviker också påtagligt från målnivån båda åren.

Det skriver Ekonomistyrningsverket, ESV, i sin nya prognos.

Den svenska ekonomin har börjat återhämta sig och tecknen på ljusning blir allt fler. BNP växer med 2,5 procent nästa år och 2,4 procent 2027. De tidigare prognoserna från 12 september var 2,4 respektive 2,1 procent.

Läget på arbetsmarknaden förbättras och arbetslösheten minskar. Inflationen blir tillfälligt låg nästa år, vilket till stor del är en följd av den tillfälliga sänkningen av mervärdesskatten på livsmedel. Inflationen ligger nära inflationsmålet 2027.

ESV räknar med att Riksbanken håller styrräntan fram till december 2026 då den höjs. Den fortsätter höjas under 2027 då konjunkturen stärks och överstiger ett normalläge. Prognosen för räntan i slutet av 2026 ligger därmed på 2,00 procent, vilket är en upprepning.

Den expansiva finanspolitiken stimulerar ekonomin men leder också till att underskottet i staten blir stort. Inkomsterna ökar snabbare när ekonomin växer, men skattesänkningarna bromsar en del av ökningen. Samtidigt ökar utgifterna mycket inom i första hand försvaret, rättsväsendet och kommunikationer. Statens finansiella sparande försämras kraftigt under 2026, till ett underskott på 152 miljarder kronor. Under 2027 blir underskottet också stort.

Kommunsektorns underskott minskar 2026, när pensionskostnaderna blir lägre än tidigare.

Den offentliga sektorns strukturella sparande blir nästan -2 procent både 2026 och 2027. Det innebär att sparandet avviker påtagligt från både överskottsmålet 2026 och balansmålet som gäller från och med 2027. Det finns en parlamentarisk överenskommelse om att tillfälligt frångå det finanspolitiska ramverket och lyfta ut försvarsutgifterna och stödet till Ukraina ur sparandet. Exklusive dessa utgifter uppgår underskotten i det strukturella sparandet till 0,7 procent 2026 och 2027. Även det är en tydlig avvikelse från målnivån.

– Vi bedömer att underskotten i offentlig sektor blir större än vad som kan motiveras av konjunkturläget, åtminstone 2027, säger Helena Kaplan, prognoschef på ESV.


Sverige, nyckeltal2024202520262027
BNP, kalenderkorrigerad, procent0,81,32,52,4
Arbetslöshet, procent8,48,88,37,6
Finansiellt sparande, miljarder kronor Offentliga sektorn-100-86-154-121
Finansiellt sparande, procent av BNP Offentliga sektorn-1,6-1,3-2,2-1,7
Strukturellt sparande, procent av potentiell BNP Offentliga sektorn0,0-0,3-1,9-1,8
Budgetsaldo, miljarder kronor-104-79-161-132
Maastrichtskuld, procent av BNP34,035,536,837,1
Marginal till utgiftstaket, miljarder kronor61926295
KPIF, procent1,92,61,42,1
Styrräntan vid årets slut2,501,752,002,25
Börsvärldens nyhetsbrev