Ännu ett investeringsår är till ända och när det nu sammanfattas står det klart att det varit gynnsamt, inte minst för den som vågat ta risk. Och riskaptiten verkar stor. Det råder ingen brist på framgångssagor om personer och företag som tagit en ibland ofattbart hög risk - och lyckats. Risk verkar ha blivit synonymt med framgång, och den som inte vågar ta risk är förlorare.
Och risk är mycket riktigt en premie som ska ge möjlighet till högre avkastning. Faktum är att begreppet risk kanske egentligen har haft en oförtjänt negativ laddning, när den oftast också är en förutsättning för att vi ska kunna nå våra mål. Men risk är ett mynt med två sidor där nedsidan stundvis verkar glömmas bort, nämligen risken att faktiskt förlora det som satsats. Historierna om dem som tagit hög risk och misslyckats, tenderar, kanske av uppenbara skäl, att inte få samma medieutrymme, och hamnar därför i skymundan.
Utmaningen för investerare idag är att inte låta sig ryckas med alltför mycket. För när det kommer till investeringar finns det alltid en logik, eller i alla fall matematiska mönster som går igen. På kort sikt kan man ibland få känslan av att något har ändrats, men över tid är det tydligt att finansiell avkastning i princip har varit densamma under de senaste 150 åren. Tyvärr innebär det att en investerare som vid upprepade tillfällen tar hög risk, i genomsnitt och över tid kommer att förlora pengar. Sett över en 15-årsperiod är det mindre än 10 procent av de professionella investerarna i USA som lyckas slå index, och trots att variationerna kan vara stora från år till år, är det fortfarande sant att den genomsnittliga årsavkastningen som går att förvänta sig på börsen, ligger kring 10 procent. Det är alltså över tid ytterst få som lyckas generera mer än 10 procent i årlig avkastning.
Den logiska slutsatsen av detta blir att den som investerar på lång sikt med målsättningen att maximera sin avkastning, gör klokt i att inte eftersträva mer än den genomsnittliga avkastningen och fokusera på att öka sannolikheten för att nå den. Med andra ord att försöka eftersträva så låg risk (volatilitet i investeringssammanhang) som möjligt. Riskminimeringen syftar alltså till att öka sannolikheten för att nå önskat utfall och blir då också indirekt, kanske något paradoxalt, ett sätt att maximera avkastningen över tid.
Sambandet mellan avkastning och risk kallas i investeringssammanhang för sharpekvot eller sharpe-ratio. Sharpekvoten kan, mot ovanstående resonemang, ses som ett mått på avkastningens kvalitet, eller snarare kvaliteten på vägen fram till avkastningen. En hög sharpekvot indikerar hög avkastning i relation till risk – en lugn och fin resa mot avkastningsmålet utan onödig dramatik. Och det är en aspekt som inte ska underskattas, nämligen hur gott investeraren sover om natten. För även den mest luttrade investeraren har nämligen svårt att vara rationell när det går riktigt dåligt, och riskerar att göra sig skyldig till det historiska misstaget att sälja vid fel tillfälle. Utan att ha några vetenskapliga belägg för mitt påstående, har nedsidan med risk en mycket starkare emotionell påverkan på oss än dess uppsida. Röda siffror i portföljen får oss att må betydligt sämre än vad vi förmår glädjas åt positiv avkastning.
Hög risk är alltså inte lika med hög avkastning. Ökad avkastning kan faktiskt indirekt uppnås genom minskad risk, i alla fall för den som har ett längre perspektiv på sina investeringar. Glöm därför inte bort att titta på sharpekvoten i dina investeringar.
Henric Nordin, Förvaltare - Tenoris One
Aktuellt
SENASTE
