Det kan vara utmanande att navigera svängningar på marknaden. Nyhetsrubriker och felaktig information kan förstärka rädslor och osäkerhet och leda till impulsiva säljbeslut – men också agerandet hos omgivningen och andra investerare. När marknaden i stället stiger är det vanligt att girigheten tar överhanden. I detta läge är det lätt att frestas av möjligheten till snabba vinster och att du överväger risker du normalt inte skulle vara bekväm med. Ingen är immun mot svängningar, men för att fatta välgrundade beslut som är i linje med dina långsiktiga finansiella mål blir emotionell intelligens en central komponent; att kunna identifiera och hantera dina känslor.
Mind the gap
Historiskt har fondinvesterare uppnått betydligt lägre avkastning än fonderna eller marknaderna de är investerade i. Det beror på ett gap mellan marknads- och investeraravkastning, som uppstår när marknaden svänger och känslorna tar över och styr köp- och säljbeslut. Omvänt har de med en plan och som stått fast vid den vid upp- och nedgångar uppnått bättre avkastning.
Sannolikheten för positiv avkastning över tid sträcker sig från 53 procent för en dag, till 69 procent för ett år och 100 procent för 20 år (60 procent för en månad, 86 procent för ett år) *. Det finns med andra ord anledning att inte påverkas av kortsiktiga svängningar om långsiktig avkastning är målet.
Här delar Formues chefsstrateg Michael Livijns fyra tips till varför emotionell intelligens spelar en viktig roll när du investerar:
1. Normaltillståndet är uppgång Historiskt sett och sedan 1950 har den amerikanska aktiemarknaden stigit ungefär tre av fyra kalenderår. Det indikerar att uppgång är marknadens normaltillstånd snarare än nedgång. Det beror främst på ekonomisk tillväxt och näringslivets förmåga att skapa värde. Investeringslegenden Warren Buffet är en stark förespråkare för just långsiktiga strategier och menar att mycket av marknadsoron kan tas bort genom att fokusera på femåriga genomsnittliga avkastningar i stället för årliga siffror.
2. Finansmarknaderna ≠ ekonomin Utvecklingen på finansmarknaderna och den ekonomiska utvecklingen kan skilja sig åt och ge felaktiga signaler om tillväxt, arbetsmarknad, inflation och räntor. Finansmarknaderna tenderar att blicka framåt och kan reagera på förväntningar, medan makroekonomiska indikatorer är mer bakåtblickande och reflekterar över historiska data och tidigare händelser. Det kan resultera i att finansmarknaderna rör sig innan det finns tydliga indikatorer på förbättringar eller försämringar i ekonomin.
Aktuellt
SENASTE
